Under vilka förutsättningar kan ett Effektivt samarbete komma till stånd vid humanitära insatser? Den omfattande jordbävningen i Pakistan 2005 kallade till sig ett stort antal aktörer, däribland Röda Korset, Oxfam och CARE, alla NGOs inriktade på humanitära insatser, samt FN och den pakistanska staten. Vi framlägger i vår studie teorin att ett Effektivt samarbete främst kan komma till stånd om de inblandade aktörerna delar ett gemensamt mål, gemensamma värderingar samt utbyter information och resurser.Vår metod är teorianvändande när vi applicerar Margaret E. Keck och Kathryn Sikkinks teorier angående nätverk av påtryckar NGOs på vår studie av service NGOs. Studiens resultat visar att förutsättningar för effektiva samarbeten lättare kom till stånd mellan aktörerna när ovannämnda antagande uppfylldes.

Kvinnor har uppfattats som effektiva i ett transformativt ledarskap vilket även haft en positiv inverkan på ett Effektivt samarbete i en arbetsgrupp. Ett Effektivt samarbete krävde gemenskap i arbetsgruppen vilken kunde kompliceras av såväl arbetsrelaterade som relationsrelaterade konflikter. Åtta kvinnliga mellanchefer intervjuades med fokus på deras arbetssätt som chefer och deras uppfattningar om eventuella skillnader mellan manliga och kvinnliga medarbetare och kollegor i olika avseenden. Resultatet från en kvalitativ innehållsanalys visade att ett Effektivt samarbete krävde såväl tydliga arbetsroller och mål som en gemenskap med och förståelse för varandra. Kvinnliga medarbetare upplevde ett behov av relationer i arbetsgruppen och ett psykosocialt stöd.

Fel i operationssalen kan få stora konsekvenser. Enligt både WHO och Socialstyrelsen är kommunikation och koordination den främsta orsaken till vårdskador inom sjukvården. Operationsavdelningen är den plats inom sjukvården där flest vårdskador händer och de beror ofta på dåligt samarbete i operationslaget. Studier har visat att störst skillnad i uppfattning om Effektivt samarbete finns hos operationssjuksköterskor och kirurger. Operationssjuksköterskor beskriver gott samarbete som när deras arbetsinsats respekteras medan ett gott samarbete för kirurger kännetecknas av att ha operationssjuksköterskor som förutser deras behov och följer instruktioner.

Med utgångspunkt ur internationellt samarbete i Arktisregionen, analyserar och jämför denna studie de två samarbetsinstitutionerna Arktiska rådet och Barentsrådet. Syftet med studien är att analysera vilka åtgärder och riktlinjer som institutionerna vidtagit och beslutat om för att hantera frågor gällande regionens ursprungsbefolkning, samt att analysera och bedöma samarbetets effektivitet. Studien bygger på ett etablerat teoretiskt ramverk om internationella regimer och analysen täcker tidsperioden från institutionernas grundande till och med år 2011. Studien använder sig av kvalitativ textanalytisk metod för att undersöka och analysera de båda institutionernas officiella dokument. Resultatet av studien visar att Arktiska rådets samarbete gällande ursprungsbefolkning bedöms som effektivt, medan Barentsrådets samarbete kring ursprungsbefolkning bedöms som ineffektivt..

Fel i operationssalen kan få stora konsekvenser. Enligt både WHO och Socialstyrelsen är kommunikation och koordination den främsta orsaken till vårdskador inom sjukvården. Operationsavdelningen är den plats inom sjukvården där flest vårdskador händer och de beror ofta på dåligt samarbete i operationslaget. Studier har visat att störst skillnad i uppfattning om Effektivt samarbete finns hos operationssjuksköterskor och kirurger. Operationssjuksköterskor beskriver gott samarbete som när deras arbetsinsats respekteras medan ett gott samarbete för kirurger kännetecknas av att ha operationssjuksköterskor som förutser deras behov och följer instruktioner.

Vårterminen 2006.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever samarbetar i skolslöjden och vilka funktioner detta samarbete fyller. Genom att observera hur elever i årskurs nio samarbetade under slöjdlektionerna samlades material till studien in, material som sedan analyserades och kategoriserades.Resultatet av analysen blev fyra kategorier, eller typer av samarbete;Kunskapsförmedlande samarbete, Diskuterande samarbete, Samarbete när den egna kroppen inte räcker till samt Bekräftande samarbete. Analyser gjordes även av hur tillgängliga lärarna var under de olika lektionerna och hur detta kan ha inverkat på elevernas samarbete, samt rummet och arbetsmiljöns förmodade inverkan..

Den här litteraturstudien fördjupar sig i hur forskningen beskriver samarbete inom gymnasieskolans teaterämne. Genom att undersöka hur aktuell forskning diskuterar samarbete inom teaterundervisningen vill studien erbjuda en utökad förståelse för olika aspekter av samarbete i skolans teaterämne. Studien visar att forskningen huvudsakligen ser samarbete i teaterämnet som viktigt och användbart, och olika aspekter av samarbete utkristalliserar sig. Styrdokumenten nämner frekvent samarbete, men en utvecklad definition saknas. En fördjupad förståelse för samarbetets olika aspekter skulle ge teaterlärare både verktyg i det praktiska arbete och underlätta betygsättning..

Denna studie söker förståelse för hur professionen i sig kan verka för såväl ett effektivt som ett inEffektivt samarbete mellan professioner. Syftet med studien är att beskriva och analysera hur sjuksköterskorna upplever att professionen i sig påverkar deras arbetssituation, inte minst i deras samarbete med läkare då sjuksköterskornas arbetssituation till stor del är beroende av samverkan med andra professioner. Undersökningens resultat bygger på kvalitativa data som jämförts med sociologiska professionsteorier. Resultatet visar att den ställning som de olika professionerna besitter främst sätter hinder för en effektiv kommunikation dem emellan. I en god relation upplevs de skilda professionerna som en möjlighet för samarbetet då dessa kompletterar varandra och tillsammans ger en bättre helhetsbild av patienten..

Syftet med denna rapport är att ur ett studentperspektiv studera styrmedlens påverkan på ett samarbete mellan studenter, universitet och näringsliv. Undersökningen är en fallstudie av Teknologkåren och Sektionen för Industriell ekonomi. Datainsamlingen har skett via intervjuer och en studie av sekundärdata. Intervjuerna har skett med ordförande och vice ordförande på Teknologkåren samt med ordförande på Sektionen för Industriell ekonomi. Undersökningen har varit av kvalitativ karaktär, där jag valt att försöka få en djupare förståelse, hellre än bredd, för vilka styrmedel som används samt dess påverkan på ett samarbete.

Den här rapporten beskriver mitt kandidatarbete; en stoppad möbels tillkomst och utveckling under samarbete med JARM. Den beskriver företaget, min designprocess och vårt samarbete, hur kommunikationen har fungerat och bakgrunden till samarbetet.Insamling av inspirationsmaterial, utforskande och analys av olika företags soffor och tekniska lösningar. Utformning av brief, projektplanering, mina skissetapper på papper, från enkla ideskisser till slutgiltigt förslag på modell. Skissmodeller i Solidworks arbetet med renderingar som bollats mellan mig och mina samarbetspartners. Modellens utveckling och diskussionen kring denna.

Vårterminen 2006.

Klimatkonventionens ramverk, om att stabilisera graden av växthusgaser i atmosfären på en nivå som minskar människans påverkan på den globala uppvärmningen, fick i Kyoto 1997 ett protokoll som innebar bindande krav för ratificerande länder. Kyotoprotokollet trädde i kraft 2005 med resultatet att samtliga OECD-länder, exklusive USA och Australien, accepterade differentierade åtaganden om att sammantaget minska sina växthusgasutsläpp. Undersökningen utgår från detta faktum och med en jämförande studie mellan Sverige och Australien, genom teorin liberal institutionalism, syftas till att frambringa ett svar på huruvida Kyotoprotokollet är ett effektivt internationellt samarbete ur implementeringssynpunkt. Det empiriska materialet är hämtat från lagtexter och policydokument. Resultat och analys visar att Kyotoprotokollet är effektivt i avseendet att det har bidragit till uppkomsten av en omfattande universell diskussion som har påverkat även ett icke-ratificerande land som Australien att mer aktivt minska sina växthusgasutsläpp.

Klimatkonventionens ramverk, om att stabilisera graden av växthusgaser i atmosfären på en nivå som minskar människans påverkan på den globala uppvärmningen, fick i Kyoto 1997 ett protokoll som innebar bindande krav för ratificerande länder. Kyotoprotokollet trädde i kraft 2005 med resultatet att samtliga OECD-länder, exklusive USA och Australien, accepterade differentierade åtaganden om att sammantaget minska sina växthusgasutsläpp. Undersökningen utgår från detta faktum och med en jämförande studie mellan Sverige och Australien, genom teorin liberal institutionalism, syftas till att frambringa ett svar på huruvida Kyotoprotokollet är ett effektivt internationellt samarbete ur implementeringssynpunkt. Det empiriska materialet är hämtat från lagtexter och policydokument. Resultat och analys visar att Kyotoprotokollet är effektivt i avseendet att det har bidragit till uppkomsten av en omfattande universell diskussion som har påverkat även ett icke-ratificerande land som Australien att mer aktivt minska sina växthusgasutsläpp.

Modersmålslärare och klasslärares syn på samarbete.